kramsjukan

Euphoria. Eufori. Är det vad jag känner nu kanske. Videon, den underbara videon får mig verkligen att känna. Jag älskar början, det lite kusliga, fågelljuden, stråkarna, prasslet i det höga gräset. Och sen kommer sirenen. Synen uppifrån när hon får naturen att vika sig under hennes rörelser. Leendet, glädjen i hennes ansikte. Swoosh-ljuden, rörelserna distraherar mig. De mystiska poserna som ändrar väder och vind. Dansrörelserna, hoppet hon gör. Och sen regnet, regnet. En rörelse i sidled med kroppen. Slängandet med håret. Och sen posen igen. Närbilden, vinden blåser undan håret och man kan nu tydligare se färgen på kappan. En kort handrörelse. Och sen såklart snön. Det vita bland allt det gröna. Magiskt. Återigen de fria rörelserna. Sedan återgå till samma musikstycke, sätter sig ner i gräset. Frihet. Åh, jag kan inte förklara med ord hur mycket videon väcker i mig. Hur mycket jag känner. Jag känner mig så fri. Det här kan nog ha varit en av de vackraste sakerna jag sett. <3